Written by


Jag har, vad jag kan minnas, sällan varit helt närvarande i livet. Tankarna har alltid sprungit före mig in i framtiden. Jag har varit någon annanstans i huvudet, planerat, analyserat, drömt och sällan stannat upp i själva nuet.

Det var först när jag började arbeta med mig själv som jag på riktigt förstod hur djupt det mönstret satt. Kundaliniyogan, som jag började med för fyra år sedan, blev ett första steg. Sedan kom nästa stora dörröppnare: när jag började studera Vedanta genom Dharmans väg med min lärare Klas Landahl.

Vedanta är en urgammal indisk filosofi som handlar om självförståelse och andlig kunskap. Det är en väg till att inse sin sanna natur och bryta sig loss från begränsande föreställningar om vem man är.

När jag påbörjade Darmans väg fick jag i uppgift att skriva tre brev. En livshistoria, en hälsohistoria och en andlig historia. Bara den uppgiften tog lång tid, för det krävde att jag på riktigt reflekterade över mitt liv, min hälsa och min riktning. Programmet sträckte sig över ett halvår och handlade om självkunskap och yoga. Ett av målen var att utveckla en sadhana, vilket inom yogatraditionen betyder en daglig andlig praktik. Det kan vara meditation, mantran, yoga eller andra övningar som hjälper en att bygga disciplin, närvaro och inre styrka.

Kursen gav mig en djupare förståelse för vem jag är. Genom undervisning, dagliga praktiska övningar och gemenskap med andra fick jag insikter som fortfarande lever kvar i mig. Jag blev påmind om hur ofta jag ”zoomar ut” och hur värdefullt det är att faktiskt vara här och nu.

Resan har fortsatt. Jag har nyligen avslutat en utbildning och är nu cerifierad NLP Meta Practitioner coach. Kortfattat kan man säga att det är en metod som utforskar hur vi människor tänker, kommunicerar och skapar våra beteendemönster. Som Meta Practitioner får man tillgång till en ännu djupare verktygslåda för personlig utveckling och coaching. Man lär sig förstå sina egna mönster, ifrågasätta invanda sätt att tänka och agera och hitta nya vägar framåt. Det handlar om att arbeta med beteendepsykologi, kommunikation och förändring, med hjälp av tekniker som hypnos, tidslinjer och andra övningar som stärker självinsikt och självledarskap.

En viktig del i utbildningen har varit att samla på positiva erfarenheter och känslor i kroppen. För mig har det inte alltid varit enkelt, eftersom jag länge burit mina minnen mer intellektuellt, i huvudet, inte i kroppen. Men det finns ett tillfälle som verkligen sitter i kroppen. Känslan av att ställa in husbilen på vinterförvaring och sedan hämta ut den igen på våren. Det är en känsla av frid och tacksamhet. Bakom ligger allt arbete med att tömma, städa och förbereda och när den väl står på plats för vinter eller när jag hämtar ut den på våren för en ny säsong, fylls jag av ett lugn som är djupt förankrat i kroppen.

Nu är det dags igen. Till helgen ska jag ställa in husbilen för tredje gången sedan jag blev husbilsägare. Ett vardagligt ögonblick kanske, men för mig är det en påminnelse om hur värdefullt det är att samla små stunder av närvaro och frid – och låta dem bo kvar i kroppen.

Lämna en kommentar